myhomemystyle

Ja, 30 inlägg under 30 dagar är nu gjord. Blev dock lite mer än 30 dagar..

Sitter i min soffa, snuvig och har en rethosta till förbannelse. Dricker ett glas rött och ska se på handboll.
Härligt med lite lediga dagar mitt i veckan. Nu är det bara 3 jobbdagar kvar och sen är det helg, en ledig helg.

Blev en fika på stan med Ida idag. Kollade sedan lite i affärer och köpte mig två st tröjor på Cubus, sen en sväng förbi systemet på vägen hem där det inhandlades 3 flaskor rött.

Nu, Heja Sverige!

Hmm, vad jag vill bli. Om jag ändå visste det.

När jag va liten villle jag bli mycket, det va en salig blandning av olika yrken.
Snickare, målare, kassörska på ica(!), jobba i klädesaffär, servitris, jobba på café, inredningsdesigner och självklart dansare. Det va några av alla saker jag ville bli. Det ändrades ofta och jag ville ju även bli prinsessa.

Nu när man är äldre är det dock lite svårare att veta (för mig iaf). Jag har läst hotell och restaurang, företagsekonomi B och även omvårdnad. Jag vet fortfarande inte vad jag vill bli!
Jag har tänkt på att läsa lite olika kurser och kanske bli samordnare. Jag skulle så gärna vilja ha ett 7-16 jobb måndag-fredag. Det hade varit skönt att ha alla helger lediga.

Inredning vill jag fortfarande lära mig mer av. Vem vet, kanske börjar plugga på heltid en vacker dag.

Just nu trivs jag med mitt jobb och det har  jag mina underbara kollegor att tacka för!

jag saknar att vara barn i bland. Inga måsten och ingen stress. Ingen sak men ändå..

Jag har flera platser jag tycker om, en är därimot den jag tycker om bäst.
Jag är uppväxt på en liten ort, i ett villaområde ganska så nära centrum. Min favoritplats är vid spegeldammen, vattentornet och hela haraberget.

Bron som går över spegeldammen är den bästa platsen. Där är det så himla fint på sommaren, sitter på bron och dinglar med benen. Kollar på alla änder som simmar runt i vattnet.

Sen har jag en till plats. Det är hemma hos pappa. Mitt barndomshem, favoritplatsen No1.

Rädslor, vad är det?

Jag har massa rädslor.

Jag är rädd för:

1. spindlar
2. höjder
3. ormar och ödlor
4. djupt vatten
5. mörker
6. att bli tjock
7. att förlora någon som står mig nära
8. blod
9. att skada mig, typ bryta något ben.
10. råttor och möss
11. älgar

Listan kan som sagt bli lång.

Jisses vad jag missar alla dagar nu.. ja så är det ibland när man har mycket att göra.

Vad jag är bra på.

Jag är bra på mycket, om jag bara vill. Allt går, bara man har viljan att det ska gå så går det.
Jag är bra på att baka och laga mat. Jag är suverän på att prata och tappa bort mig själv i meningarna.

Detta blir inget långt inlägg märker jag. Nu va det sagt.l

Jag som är en ganska känslig människa kan börja gråta för nästan vad som helst.

Jag säger som min pappa och resten av släktingarna när en tår rullar ner från kinden då någon kanske håller ett tal: "Det går i släkten" O visst är det så, jag blir tårögd och kan fälla en tår när jag ser eller hör något som är fint. Jag gråter till sorgliga filmer. Jag kan börja gråta när vänner är ledsna och jag gråter när jag ser min pappa gråta.
Jag kan börja gråta till en låt jag tycker är fin. Jag gråter till en låt som får mig att längta efter något underbart.

Jag kan som sagt gråta till nästan vad som helst.

Mitt hem, mitt egna hem. En liten tvåa på 45 kvm. Den passar mig alldeles utmärkt, den är lagom för mig. Hade dock behövt lite mer förvaring här. Man samlar på sig en del och förrådet är insnöat.

Lägger upp lite bilder istället, jag har inte bott här så länge och väldigt mycket är inte riktigt klart.

Hallen
Här ska det målas om, klädhängaren ska bort och det ska upp en spegel på väggen.


Vardagsrummet/köket.
Gardinen som är i fönstret ska inte vara där. Soffan håller på och blir omklädd. Det är massa små saker som är kvar och göra här, lite tavlor, matta, blommor och annat smått o gott.
Vardagsrummet och köket har öppen planlösning och det får faktiskt lägenheten att se större ut än vad den är.




Sovrummet
Min lugna oas. Sovrummet behöver också lite små fix. Pengar och tid är just det man inte alltid har. Så lite i taget blir det.


Snart är jag klar med min lägenhet! Den dagen är jag lycklig.

Finns det inte ganska mycket som upprör en? Krig, någon som far illa, djurplågeri?

Jag blir otroligt upprörd när jag ser på Djurpoliserna. Folk som inte kan ta hand om sina djur ska inte ha djur överhuvudtaget. Alla som skaffar djur behöver ha ett "körkort" för detta. Usch va folk kan vara elaka och rätt av själviska. Skaffar en viss sorts hundras för att det ger respekt från andra och kanske även använder hunden för att bråka, gör sin hund till en kamphund. Nä, detta är bara hemskt.

Sen blir jag upprörd när någon sårar eller skadar mina vänner och familj. Jag är inte den som är den och jag kan ryta till och säga ifrån. Jag tycker inte om oärlighet och när personer jag bryr mig om blir illa behandlade behandlar de mig illa också, man känner ju av när andra i sin närhet far illa och inte mår bra.

Det finns ganska mycket som jag blir upprörd över men jag orkar ärligt talat inte skriva ner allt. Blir ju upprörd över att behöva skriva detta!

oj, shit.. Jaja, det får bära eller brista.

1. Jag kan ha ett ganska dåligt morgon humör. Detta om jag blir väckt fel eller drömt något som gjort mig sur. Eller om någon gör pussljud åt mig som om jag vore en hund han lockar på.

2. Jag kan vara tyst länge efter ett bråk eller om jag är sur. Kan gå flera dagar innan jag ens kollar åt personen i fråga.

3. Jag kan säga fel saker vid fel tillfällen. Hänt alldeles för ofta tror jag.

4. Kort stubin, fast det kan jag hantera bättre nu när jag bllivit lite äldre.

5. Saknar motivation. Motivation till att sluta röka (för tillfället) och börja träna.

ja det va väl det.. finns väl säker någon som vet något mer.

En förebild jag har är min Faster.

Min faster fyllde nyligen 80 år. Hon har en stark vilja och det är krut i tanten.
En mer godhjärtad människa får man leta efter. Hon vill alla väl och ställer upp för alla, då menar jag verkligen alla. Hon bor i en liten by uppe i Dalarna där alla vet vem hon är.
Hon arbetar några dagar i veckan på Eriks hjälpen, hon bakar bröd till var och varannan människa och är ute i skogen (när vädret tillåter) och plockar svamp eller olika sorters bär.

Hon hjälper till på olika sorters arangemang, kalas och när det är något i kyrkans församling. Hon har nog mer saker att göra än vad jag har.
Det är ju inte så konstigt att det är svårt och få tag på henne.

I present från hela familjen fick hon 1 vecka uppe i jämtland på en fäbo där hon får arbeta och ja, göra det hon tycker om. Detta var det enda hon ville ha i present.
Männiksan har bättre kondition än vad jag har och är stark som en oxe.
Jag vill också bli som henne när jag blir gammal.

Min älskade faster som även är min fadder/gudmor är min favorit person av alla.
Jag älskar henne oerhört mycket och jag har ärvt ganska mycket från henne. Vi pratar nästan lika mycket (hon är faktiskt snäppet värre), vi är båda korta och har små fötter. Vi är även lika envisa.

Nu längtar jag tills det blir sommar så jag kan åka upp till henne och få krama om henne.


Enda bilden jag hitta på min faster, 2 år gammal bild. bättre än inget.

Jag har hört att man inte ska ångra saker och ting, att man ska blicka framåt och glömma det man ångrar.

Man kan ångra många saker, men det jag ångrar mest är de saker jag inte gjorde när jag fick en chans. Ångrar även saker jag gjort.

Jag ångrar att jag inte stanna i England lite längre. Är ändå glad att jag åkte hem, hade ju hemlängtan till förbannelse.
Jag ångrar att jag inte köpte någon glass när jag var i affären sist!

Alla ångrar något i sitt liv, många gör något åt saken och gör det som de inte gjorde för 10 år sen då de fick en chans till det.

Jag ska skriva ner allt som jag ångrar att jag gjort eller inte gjort och se vad jag kan göra åt det. Det är väl bara att glömma annars.

Vilket suddigt inlägg...

Pinsamt ögonblick, kan man ens svara på den?
Jag har hamnat i många situationer där jag skäms något fruktansvärt. Jag är ju ganska blyg av mig.

Nä, något pinsamt ögonblick har jag inte varit med om. Som jag minns iallafall. Har väl säkert förträngt det om det var alldeles för pinsamt.

Många minnen har man, kan dock inte skriva ner alla. Ett minne tycker jag mest om.

Jag och Käckan har bott grannar sen vi föddes, vi lekte nästan varje dag och gjorde massa roliga saker ihop. Vi gjorde alltid lite galna saker, ett av dom är att vi slängde upp ett tält på hennes balkong.
Vi tältade på balkongen större delen av den sommaren, (kommer dock inte ihåg hur gamla vi var då).

Vi sov där, åt och lekte i tältet. Vi hade ju hela balkongen för oss själva. Tänk vad hennes föräldrar fick stå ut med oss.

Det är ett av mina favorit minnen.

Många kommer ihåg sin första kyss, för mig är den lite suddig.

Om jag inte minns helt fel fick jag min första kyss i mellanstadiet.
Jag var tillsammans med en kille som är två år yngre än mig själv. Var inte kär i honom men var tillsammans med honom ändå, ville ju inte vara ensam med att inte ha en kille. Tyvärr var ju han kär i mig, tyckte nästan lite synd om honom.
Jag var ju inte direkt populär när jag gick i skolan och han var ju ändå lite söt.

Vi kysstes för första gången på lunchrasten. Vi stod där mitt på skolgården och kysstes. Det kändes nästan som ett tvång, att alla tjata på en att man skulle kyssa varandra. Kommer inte ihåg hur länge vi var tillsammans men det var iallafall jag som gjorde slut.

Min första kyss var inte alls romantisk eller fin. Den var en "måste" kyss.

Nu har man fått många fina och någon "romantisk" kyss.

Mina drömmar är alla olika varandra. Drömmer om allt. Drömmar kan man tyda och det är intressant att lyssna på andras drömmar, Josefin är en person som ofta tyder sina drömmar. Hon har vid något tillfälle även fått tyda min dröm. Jag har själv en bok om tyda drömmar men den står mest i bokhyllan och samlar damm.

Jag drömmer väldigt mycket och ofta om döden. Att jag blir mördad eller dör i en olycka, jag blir ofta jagad i mina drömmar och vaknar upp av att jag gråter i sömnen.
Ibland kommer jag ihåg alla drömmar jag drömmer under en natt, ibland en och ibland ingen. Det är bara drömmar och jag är faktiskt glad att det inte händer i verkligheten.

Drömmar för framtiden, jag vill plugga och arbeta mig "uppåt" i karriären. Jag vill inte ha samma jobb resten av mitt liv. Jag vill utforska och våga mer. Jag vill lyckas och jag vill gifta mig.

När jag var liten vill jag gifta mig med en prins. Jag ville gifta mig rikt och lyckligt. Nu skojjar jag mest med mina vänner att jag får väl hitta något rik och het snygging från ett annat land

Alla har vi väl någon dålig vana.

Jag tror (lite) att våra dåliga vanor och laster har sin lilla charm, de gör ju oss. Vissa kan man dölja medans vissa inte går att dölja. Tänk vad vissa kan reta sig på en.

1. Jag rökar. Det är en dålig vana och det förstör en. Snart är jag stark nog att sluta, nästa år.

2. Kaffe dricker jag nästan hela tiden, x antal koppar om dagen blir det.

3. Ben & jerry's =Love. Jag bara älskar B&J. Chocolate fudge brownie är favoriten.

4. Jag är expert på att slänga kläder överallt, nu när jag bor själv är det ingen som klagar iallafall!

5. Jag är svag för shopping. Spelar ingen roll om det är kläder, skor, väskor, inredning, på loppis eller internet. Det är alldeles för svårt att låta bli!

Då min dator bråka med mig igår blir det två inlägg idag.



Kofta från gina tricot och jeans cheap monday från Weekday.

Detta hade jag på mig igår då. i typ någon timma och sedan blev det ju arbetskläder.

10 saker....? Kan nog bli svårt.

1. Jag är väldigt känslig, kan gråta till nästan vad som helst.

2. Jag dagdrömmer varje dag, flera gånger ibland.

3. Vitt är min favoritfärg.

4. Jag älskar Hellman's Majonäs, kan nog ha den majonäsen på det mesta!

5. Jag har jätte svårt att gå upp i vikt.

6. Jag har depp dagar, då vill jag bara vara ensam och ligga i sängen/soffan.

7. Jag har ett fruktansvärt morgonhumör

8. Celine Dion är min idol. En av dom iallafall

9. Jag har små fötter.

10. ...jag har kroktår

Lite efter här med mina 30 inlägg. Men så är det.

Jag har 1 syster och 4 bröder varav 1 är halvbror.

Min syster, 3 år äldre än mig och har alltid varit lite "lillgammal". Hon var den lugna av oss, hon var den som alltid gjorde som våra föräldrar sa medans jag var den som gjorde tvärtom. Min syster  är bra på det mesta. Hon är helt fantastisk på att sy, hon kan laga mat och det var hon som lärde mig hur man fyller på olja i bilen. Vi bråkade ganska mycket när vi var yngre då vi är helt olika varandra och vi ville olika saker. Hon har alltid funnits där för mig, alltid ställt upp för varandra och vi pratar hyfsat ofta i telefon.

Sen har vi min storebror. Han är 1 år äldre och vi är de som umgicks mest under tonåren då vi hade många gemensamma vänner. Han ska bli min PT nu i vår, han kommer med massa tips om träning och kost. Han har konstig humor och man kan släppa loss med honom. Men oj vad vi har bråkat, det är väl alltid så med syskon. Syskonkärlek.

Min lillebror som är den största av alla syskon, är 4 år yngre än mig. Han är den mest ekonomiska av oss och han är otroligt snäll, alldeles för snäll. Jag är så stolt över honom. Han flyttar ner till skåne för att läsa på gymnasiet, känner ingen och jag var faktiskt lite rädd att han inte skulle klara av det. Han är så otroligt blyg.
Efter tre år är han utbildad betongare och jobbar lite härovar i sverige. Han är duktig, han kan om han bara vill och han är bra på det han gör.

Min yngsta lillebror, som aldrig kommer bli liten mer. 5 år mellan oss. Han är lång, nästan en halv meter längre än mig. Han kan allt, precis som pappa. Han är också otroligt snäll.
Han är den som alltid får  hjälpa mig att flytta, och det har jag gjort många gånger. Vill man ha hjälp så ringer man honom. Han ställer alltid upp. Han finns alltid där.

Min halvbror, 12 år äldre. Han träffade jag inte så mycket när jag var liten. Det är nu de senaste åren som vi träffats ofta, bodde även hos honom i några veckor då jag precis blivit singel. Jag är gudmor åt hans son på 2 år. Ja, han är snäll men fruktansvärt lat. Mycket snack och liten verkstad där. Han tror att han kan mer än vad han gör.

Jag älskar mina syskon och är stolt över dom. Alla är olika men ändå lika på ett eller annat sätt.

(blir ingen bild då alla mina bilder har försvunnit)